INVANDRING
Efter andra världskrigets slut stod den svenska industrin inför ett akut behov av arbetskraft. Eftersom befolkningen i Sverige inte räckte till vände man sina ögon mot utlandet. Invandringspolitiken kom att styras av de ekonomiska konjunkturerna. För att underlätta rekryteringen av utländsk arbetskraft avskaffade man successivt kraven på visum för få komma till Sverige från olika länder i Europa.

Arbetare rekryterades framförallt från de nordiska länderna och finländare har hela tiden varit den största invandrargruppen i Sverige. På 1950-talet kom också stora grupper från Tyskland, Österrike och Italien och på 1960-talet värvades mycket arbetskraft från Jugoslavien, Grekland och Turkiet. Återinvandringen var också stor. Ungefär hälften av arbetskraftinvandrarna hade återvänt till sina hemländer efter 15 år i Sverige.

Även om arbetskraftinvandring klart dominerade under 1950- och 1960-talet kom även en del flyktingar till Sverige. Till de stora flyktinggrupperna hörde ungrare 1956, tjeckoslovaker 1968 och greker under juntaperioden.