OLOF PALME
1969 efterträddes Tage Erlander av Olof Palme som socialdemokratisk partiledare och statsminister. Han var statsminister under två perioder, 1969-1976 och 1982-1986. Han byggde vidare på folkhemsidén om ett samhälle med trygghet för alla dess medborgare. ATP, daghem och skolor byggdes ut, så att alla skulle ha möjlighet till utbildning. Ökad jämlikhet löd den socialdemokratiska parollen. Under Palmes tid skedde en radikalisering av socialdemokraternas politiska ambition "det starka samhället" då bl.a. fackföreningarna fick en unikt stark position i samhället och löntagarfonder genomfördes.

Palme bedrev en aktiv utrikespolitik. Han var en stor världsanalytiker och hade ambitionen att Sverige skulle bidraga till en bättre värld och blev så en av Sveriges internationellt mest kända politiker. Han blev den förste bland västvärldens ledare att engagera sig mot USA: s krig i Vietnam och han gjorde flera skarpa uttalanden där han bl.a. refererade till Franco regimen som "satans mördare", Sovjet för "förtryckare" och regimen i Tjeckoslovakien för "diktaturens kreatur".  Han var under sin oppositionsperiod aktiv i försöken att lösa internationella konflikter, såsom krigen mellan Iran och Irak.

Under hela sitt liv förblev Palme kontroversiell, intensivt beundrad av många och hårt kritiserad av andra.

Han mördades på öppen gata den 28 februari 1986.