|
1950-talet förknippas med funktionella, eleganta vardagsprodukter. Det skulle vara funktionellt eftersom man bodde trångt. En familj på 5- 6 personer fick ofta nöja sig med två rum och kök. De små bostäderna krävde att ett rum kunde användas till olika aktiviteter. Vardagsrummet fick också tjäna som sovrum med praktiska dagbäddar som fungerade som sängar på natten och soffor på dagen. Eftersom funktion var central i femtiotalets inredning var möblerna lätta och gärna försedda med hjul, allt för att de enkelt skulle kunna flyttas. De nätta möblerna speglade också samhällets uppgång. Man ville bort från 1940-talets stora, tunga känsla. Möblerna som nu hade tunna syntetstoppningar, var ofta gjorda i teak. Stålrörsställningar blev vanliga och plasten gjorde entré. Stringhyllan och fladdermusfåtöljen såg dagens ljus.
50-talets design står sig och är idag mer omtyckt än någonsin.
Under 60-talet ökade efterfrågan på större bostäder . Man nöjde sig inte längre med två rum och kök. I mitten av sextiotalet påbörjades miljonprogrammet och under tio år producerades en miljon bostäder i Sverige.
Lägenheterna var modellen större än tidigare och för första gången i världshistorien fokuserade man på barnen. Barn fick egna utrymmen i huset, eget rum och egna möbler. Det var nu som barnindustrin kom igång på riktigt med leksaker, kramdjur och barnmöbler.
Våningssängar och påslakan gjorde entré. IKEA började med sin barnserie Tore med skrivbord, hurts och säng. Teak var i början av 1960-talet det vanligaste träslaget i möbelsammanhang, men inhemska ljusa träslag som furu och björk blev allt vanligare. De nätta möblerna från femtiotalet var dock kvar långt in på sextiotalet.
Blommigheten kom tillbaka i stora mönster på textil och tapeter. Det hände till och med att innertak kläddes med storblommig tapet, gärna i mörkgrönt eller orange. Orange blev så modernt att apelsiner nästan blev en trend. Orange glasvaser fanns i varje hem, ofta bara för prydnad till skillnad mot femtiotalet när man gärna ville ha blommor i vaserna.
De designade plastredskapen för köket som blev så vanliga, gick också ofta i orange, röd eller rosa.
|